Lycklig av barnkiss!

Tänk att man kan bli så lycklig av barnkiss. I har varit rejält hängig med feber, hosta, snuva och allmänt apatisk. I sex dagar har vi fått tvångsmata henne med vätska, alvedon och penicillin. Blöjorna har knappt varit blöta, I har hängt som en trasdocka i min famn och flämtat. När P har tagit henne har hon gråtit, snorat, slemmat igen och hostat tills hon kräkts. En av dessa gånger var vi tvungna att duscha av henne och hon kissade på golvet i badrummet. Vilken lycka! Då hade hon inte kissat på sju timmar. Tack och lov är hon på bättringsvägen nu.

Efter några vändor till sjukhuset konstaterade de att hon hade öroninflammation och inte urinvägsinfektion som de sa tidigare. Penicillinet slemmade igen henne helt. 5 ml känns verkligen som 3 liter när man ska tvinga i ett litet barn. Hon fick inte behålla någonting. I desperation med gråten i halsen ringde jag vår husläkares sekreterare som såg till att han ringde upp! Vi fick nytt penicillin och stöd - underbart. Jag är verkligen tacksam!

I hela denna röra är vi som vanligt otroligt tacksamma för våra nära och kära som ringer, stöttar och tänker på oss! Ett extra tack till mamma och EO som hämtat E och varit här jättemycket, min bror för alla medicinska råd och ditt tålamod med en orolig syster, pappa som skjutsat oss, farfar för barnvaktshjälp och I för att du lyssnat på min gråt och klagan.