Ibland är man så trött att man inte kan uttrycka sin tacksamhet. Snarare är man precis tvärtemot hur man känner innerst inne, dvs man är lite smågrinig, tjurig och allmänt trött mot de man möter och pratar med.
Så då får man ta såna här tillfällen att tacka familj och vänner för att ni finns där för oss. En barnvakt här, ett uppiggande samtal där och en skojig sak på mejlen är precis vad man behöver.
Även om vi inte riktigt förmår uttrycka det alltid. Tack.
2007-04-13
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar