När man oroar sig för sina egna föräldrar är man vuxen på riktigt, har någon vis person säkert sagt. I veckan blev jag vuxen, då pappa fick tillfällig minnesförlust, eller, håll i er, Transitorisk Global Amnesi.
Vilket yttrar sig i att man tillfälligt inte kan pränta in minnesintryck. Dvs man minns vad man heter, har för bil och hemnummer. Men vet inte hur man kommit till den plats man står på eller vad man gjort de senaste timmarna.
Mycket läskigt innan vi fick reda på vad det var; och att det var övergående. En stor eloge till Vårdguiden som guidade ambulansen till platsen.
Idag la farfar ifrån sig mobilen (vanlig minnesförlust...) varpå oron infann sig. Har man en gång öppnat dörren antar jag att man inte kan stänga den igen. Skönt att det gick bra hur som helst.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar